Ungefär hälften av all cervixcancer upptäcks som fynd av påtagliga cellförändringar eller cancerceller vid den rutinmässiga cellprovtagningen.
Vid misstänkt cancer ska vävnadsprovtagning i form av biopsier från livmoderhalstappen, samt helst även skrapning av livmoderhalskanalen utföras. Biopsier från portio kan vid misstänkt cancer tas direkt vid gynekologisk undersökning utan föregående lokalanestesi, men vid skrapning av livmoderhalsen bör lokalanestesi ges. Om materialet är otillräckligt ska konisering utföras för att få större vävnadsmaterial för säkrare bedömning.
Efter konstaterad sjukdom undersökes patienten i narkos för stadieindelning och i samband med denna görs cystoskopi för att bedöma eventuellt tumörgenombrott till urinblåsan.
Röntgenologisk utredning med datortomografi av bröst- och bukorgan samt magnetkameraundersökning av bäckenet ingår också i utredningen. PET-undersökning är idag ingen rutinmetod vid utredning av cervixcancer men används alltmer.